Long time no sea, som vi sjömän säger. YAAAHR
Åtskilliga månader har gått sedan tvåtaktserövringen av Kiruna genomfördes och nu kanske ni undrar vad som blev av oss? Och det ska vi berätta.
Marcus och Björn pluggar ju som vi alla vet i den kungliga hufvudstaden till Officerare där man bl a lär sig hur man fäktas, rider och lämpligast bekämpar en fientlig kraft på bästa sätt.
Mattias renoverar sin gamla trotjänare till flakmoped till säljbart skick för att bättra på ekonomin i dessa krisiga tider. Han söker även jobb, så har ni några tips till honom så tveka inte att höra av er!
Även Johannes har börjat studera i sin smörluktande hemstad Karlshamn. Gott gotti gott gott. Han pluggar Digital Bildproduktion, vilket innebär mycket film och fotografering, i stora drag.
Detta kan ju vara värdefulla kunskaper i framtiden.
PÅ TAL OM FRAMTIDEN:
Det finns planer att dra ut på ytterligare trehjuliga korståg! Om våra sommarlovsveckor stämmer överens så finns planer att dra söderut under sommaren 2010. "Det finns ju inget söder om Skåne..." -säger den instängde stereotypen. "Think out side the box" -säger vi! Eller rättare sagt: "think out side sweden"! Europa nästa dvs!
Planerna är:
Mer Flakmopedister
Mer länder
Större följebil
Mer reservdelar
Mer sponsorer
Större mediatäckning
Utökad blogg
Mer följare
Större budget
Mer galna upptåg
MER ALLT!
Vi har redan inhandlat en till flakmoped av märket Sachs som renoveras sakta men säkert. Eftersom Mattias nu ska sälja sin Puch så blir det han som har första tjing på den "nya"!
Vi har även tankar på att köpa in en Dodge van som följebil som även kommer tjäna oss som servicebil.
Ett problem är att vi kan ju inte fortsätta heta Sverige på flakmoped. För det första kommer vi ju inte vara i Sverige längre och för det andra så är det inte många andra i Europa som förstår svenska!
Så nu vädjar vi till alla ER där ute i Sverige: Hjälp oss genomföra nästa års stora händelse, Vare sig det gäller att ge oss tips på hur vi kan förbättra saker och ting, namn på vår nya blogg eller om du till och med vill ha ansvar för den, om du vill följa med (antingen på en egen flakmoped eller som crew), om du vill att ditt företag ska få en plats på våra fordon och synas i Europa och på vår blogg eller om du bara vill skicka ett värmande ord till oss! Vi uppskattar alla som hör av sig!
Observera att detta ännu är i planeringsstadiet och ingenting är ännu säkert. Det hänger mycket på er runt omkring och hur mycket ni vill ha en remake på 2009 års galnaste resa!
Hör av er genom att skicka ett e-mail till johanneshjelm@gmail.com eller helt enkelt skriva en kommentar här på bloggen!
/Moppepojkarna
Accelero Lentus
lördag 26 september 2009
torsdag 2 juli 2009
Ett avslutat Kapitel!
Vårt projekt har lyckats!
14.15 den 1/7 2009 rullade jag (Björn) och Johannes in i Kiruna stad. Vi möttes av M&M som med skumpan i högsta hugg hoppade upp på flaket och skjutsades in på torget.
Det sista fyra och en halv milen gick långsammare än vanligt. Inte bara för att vi endast hade skog till höger, vänster, framför och bakom oss vart vi än såg. Utan för att våra stackars mopeder verkligen sjöng på sista versen. Johannes moppe hade inte hållit många kilometer förbi Kiruna. Ibland gick den bra, men för det mesta hostade den sig fram genom den nordsvenska tajgan.
Johannes skriker på sin moppe och uppmanar henne att hålla ut, ty det är bara några mil kvar tills hon kan pusta ut.
Johannes gråter några tårar för sin älskling och för alla minnen han fått på färden... eller är det regn? Jo det är det visst, det första regnet på mer än en vecka. Men det spelar ingen roll hur mycket det regnar, vi struntar högaktningsfullt i det, för vi rullar ju snart in i Kiruna!
De flesta kirunabor undrade väl vad vi skrek och tjoade om, men ärligt talat så märkte vi inte av deras undrande blickar särskilt mycket. En journalist från Norrbottenskuriren var där och tog kort på oss i vår glädjeyra.
Så fort vi fick chanse frågade vi en man som intresserat närmat sig om han möjligtvis kände till en munk vid namn Broder Johannes. Till vår förvåning fick vi ett jakande svar, ett fullständigt namn och tipset att kolla 118118 efter nr.
Marcus och Johannes undersökte saken vidare medans jag och Mattias stack iväg för att fixa lite vykort.
När vi kom tillbaka så stod myten, mannen, legenden Broder Johannes där och småpratade med resten av grabbarna. Precis där sjönk det in: vi hade lyckats!!
Vi tog ett snabbt gruppfoto och gav oss sedan iväg för att hitta lite kinamat.
Efter maten o lite samtal med radio samlade vi ihop våra saker och gjorde oss redo för att åka. Vi tog farväl av Mattias och hans Pappa!, som skulle till Norge o fiska, och började packa in mopparna i hyrsläpet.
Nu sitter vi i bilen som med en avskyvärd hastighet (känns det som) åker söderut.
Vi åker på en såkallad europaväg som verkar vara till hälften grusgrop och till hälften tråkig asfaltsväg mellan Kiruna och Luelå i jakt på bättre vägar. Samtidigt som vi jagar och skriker på korkade renar som lunkar fram på vägen. Under tiden lyssnar vi på tokpsykadelisk rymdplingplong "musik" och dricker red bull.
Vi har släpet i 22 timmar till och ska stanna i Skellefteå för att bärga Marcus moppe, i Nyköping, Kalmar och Karlshamn. Rock 'n' Roll!
EPILOG
Det har varit en underbar resa för oss och vi vill tacka alla ni som har hjälpt oss att komma hela vägen fram:
Våra familjer så klart, utan er hade vi inte varit födda
Wickells i Kyrkhult
Erik Magnusson
Nylund!
Lina i Ö-vik
Främling som lånade ut din bil till oss i Värnamo
Tomas i Sösdala
Fottas MC
Fors Gummiverkstad
Säter Cykel o Motor
Mats i den gröna folkabussen
Bongbro Elvis
Tomas "The King" i Bollnäs
FotografJennie för att du fixade dusch i Härnösand o tog grymma bilder
Polisen som INTE gav oss böter i Umeå
Snäll kvinna som hade öppet i femton minuter till för vår skull i Jokkmokk
Wennström med familj, maten var utsökt!
Montelius!
Larsson!
Kosken!
Alls som har stannat o pratat med oss
Alla ni flickor som flörtat med oss
Alla bilister och motorcyklister som tutat och vinkat glatt
Rolluppkungen för soppa o dekaler!
Grotescogänget
Monty Python
Galenskaparna
Mix Megapol Malmö
Bagheera!
Dig som försökte pricka Johannes med öl... och missade
Taxikillen i Ö-vik, lycka till med jobbet
Alla ni som läser och kommenterar bloggen o skickar glada sms
Jan-Erik i Ö-vik för djupa samtal
Sist men absolut inte minst (antagligen störst av alla): Johannes Namnlösa moppe och Björns Dolores, för att ni aldrig gav upp, vi älskar er mer för var dag som går
Har vi glömt någon så tackar vi dig ändå, tack...
VAD HÄNDER NU?
Vi sticker hem och vilar upp oss innan Hultsfredsfestivalen, som jag, Johannes o Marcus ska på. Hälsa på oss om ni råkar vara i krokarna: Camp Navy.
Lite mera långsiktigt ska vi rusta upp mopparna och har redan börjat fundera på nästa resa. Just nu lutar det åt en tur söderut genom Europa under en månad eller två nästa sommar.
Vi ser gärna att fler följer med, ta kontakt med oss om du är sugen.
Maila oss på bjorn.gunnvall@hotmail.com eller johanneshjelm@gmail.com
Då var det slut från oss för den här gången, puss o hej på er allihopa.
Visste du förresten att vi under resans gång har tryckt i oss över tio st tuber renost.
14.15 den 1/7 2009 rullade jag (Björn) och Johannes in i Kiruna stad. Vi möttes av M&M som med skumpan i högsta hugg hoppade upp på flaket och skjutsades in på torget.
Det sista fyra och en halv milen gick långsammare än vanligt. Inte bara för att vi endast hade skog till höger, vänster, framför och bakom oss vart vi än såg. Utan för att våra stackars mopeder verkligen sjöng på sista versen. Johannes moppe hade inte hållit många kilometer förbi Kiruna. Ibland gick den bra, men för det mesta hostade den sig fram genom den nordsvenska tajgan.
Johannes skriker på sin moppe och uppmanar henne att hålla ut, ty det är bara några mil kvar tills hon kan pusta ut.
Johannes gråter några tårar för sin älskling och för alla minnen han fått på färden... eller är det regn? Jo det är det visst, det första regnet på mer än en vecka. Men det spelar ingen roll hur mycket det regnar, vi struntar högaktningsfullt i det, för vi rullar ju snart in i Kiruna!
De flesta kirunabor undrade väl vad vi skrek och tjoade om, men ärligt talat så märkte vi inte av deras undrande blickar särskilt mycket. En journalist från Norrbottenskuriren var där och tog kort på oss i vår glädjeyra.
Så fort vi fick chanse frågade vi en man som intresserat närmat sig om han möjligtvis kände till en munk vid namn Broder Johannes. Till vår förvåning fick vi ett jakande svar, ett fullständigt namn och tipset att kolla 118118 efter nr.
Marcus och Johannes undersökte saken vidare medans jag och Mattias stack iväg för att fixa lite vykort.
När vi kom tillbaka så stod myten, mannen, legenden Broder Johannes där och småpratade med resten av grabbarna. Precis där sjönk det in: vi hade lyckats!!
Vi tog ett snabbt gruppfoto och gav oss sedan iväg för att hitta lite kinamat.
Efter maten o lite samtal med radio samlade vi ihop våra saker och gjorde oss redo för att åka. Vi tog farväl av Mattias och hans Pappa!, som skulle till Norge o fiska, och började packa in mopparna i hyrsläpet.
Nu sitter vi i bilen som med en avskyvärd hastighet (känns det som) åker söderut.
Vi åker på en såkallad europaväg som verkar vara till hälften grusgrop och till hälften tråkig asfaltsväg mellan Kiruna och Luelå i jakt på bättre vägar. Samtidigt som vi jagar och skriker på korkade renar som lunkar fram på vägen. Under tiden lyssnar vi på tokpsykadelisk rymdplingplong "musik" och dricker red bull.
Vi har släpet i 22 timmar till och ska stanna i Skellefteå för att bärga Marcus moppe, i Nyköping, Kalmar och Karlshamn. Rock 'n' Roll!
EPILOG
Det har varit en underbar resa för oss och vi vill tacka alla ni som har hjälpt oss att komma hela vägen fram:
Våra familjer så klart, utan er hade vi inte varit födda
Wickells i Kyrkhult
Erik Magnusson
Nylund!
Lina i Ö-vik
Främling som lånade ut din bil till oss i Värnamo
Tomas i Sösdala
Fottas MC
Fors Gummiverkstad
Säter Cykel o Motor
Mats i den gröna folkabussen
Bongbro Elvis
Tomas "The King" i Bollnäs
FotografJennie för att du fixade dusch i Härnösand o tog grymma bilder
Polisen som INTE gav oss böter i Umeå
Snäll kvinna som hade öppet i femton minuter till för vår skull i Jokkmokk
Wennström med familj, maten var utsökt!
Montelius!
Larsson!
Kosken!
Alls som har stannat o pratat med oss
Alla ni flickor som flörtat med oss
Alla bilister och motorcyklister som tutat och vinkat glatt
Rolluppkungen för soppa o dekaler!
Grotescogänget
Monty Python
Galenskaparna
Mix Megapol Malmö
Bagheera!
Dig som försökte pricka Johannes med öl... och missade
Taxikillen i Ö-vik, lycka till med jobbet
Alla ni som läser och kommenterar bloggen o skickar glada sms
Jan-Erik i Ö-vik för djupa samtal
Sist men absolut inte minst (antagligen störst av alla): Johannes Namnlösa moppe och Björns Dolores, för att ni aldrig gav upp, vi älskar er mer för var dag som går
Har vi glömt någon så tackar vi dig ändå, tack...
VAD HÄNDER NU?
Vi sticker hem och vilar upp oss innan Hultsfredsfestivalen, som jag, Johannes o Marcus ska på. Hälsa på oss om ni råkar vara i krokarna: Camp Navy.
Lite mera långsiktigt ska vi rusta upp mopparna och har redan börjat fundera på nästa resa. Just nu lutar det åt en tur söderut genom Europa under en månad eller två nästa sommar.
Vi ser gärna att fler följer med, ta kontakt med oss om du är sugen.
Maila oss på bjorn.gunnvall@hotmail.com eller johanneshjelm@gmail.com
Då var det slut från oss för den här gången, puss o hej på er allihopa.
Visste du förresten att vi under resans gång har tryckt i oss över tio st tuber renost.
onsdag 1 juli 2009
Sista natten med gänget!
Nu sitter vi i Mattias Pappas! lägenhet i Svappavaara, endast 46 km från vårt mål i Kiruna!
Marcus har vi lämnat att förlusta sig med sin mekanikerkamrat Wennström som bor i Gällivare.
Dagen har gått väldigt fort och ganska enahanda. Lite incidenter har vi dock haft, t.ex. när Björn tyckte att det var lika bra att köra rätt ner i diket med sin stackars Dolores eller när samma glada amatör lyckades komma ca en och en halv meter från att köra på en stor rentjur.
Vi har även pratat med NSD, som kom ut från Gällivare och mötte oss för en snabb intervju.
------------------------------------------------
Väl i Gällivare träffade vi på lumparpolaren Wennström som bjöd på middag! och en liten tur upp på Dundret att beskåda utsikten. Maten var exceptionellt bra!
Vi träffade även en lokal moppefantast som kom rullande på en cykel med en liten påhängsmotor från Nürnberg och förklarade att han hade ett 40-tal mopeder hemma. Vi diskuterade Dolores morgontrötthet och han gissade på att det var brytarna som spökade. Det gissade vår Guru i Kyrkhult också och vi tror dem båda två, men hoppas på att hon ska hålla hela vägen fram.
bagheeeera!!!
Det kommer att bli två sargade mopeder som rullar in i Kiruna imorgon; Johannes' som nu saknar fot- hand- och parkeringsbroms, stänkskärm och kicker samt har lösa fotpinnar, en fasttejpad bensintank och vars framhjul fladdrar som en svärm vilsna nattfjärilar. Dessutom är hans sadel tillverkad av en fakir hög på morfin. Han har kört de senaste femtio milen endast på tvåans växel pga en kass växelförare eller något sådant.
Björns älskling Dolores har det lite bättre ställt, hon saknar bara bakljus, hand- och parkeringsbroms samt fotbroms på ena framhjulet. Sen måste hon vara igång i en halvtimme för att bli varm innan det går att köra någonstans, men det är en annan historia. Plus att hon har utvecklat ett katapultsäte som hotar att kasta av den oförberedde.
Det ska nog gå bra ändå.
Planen är att rulla in med följebilen i täten och Wagners Ride of the Valkyries dånande ur lämpliga ljudanordningar. Vet ni inte vad det är för låt så råder vi er att gå och se Francis Ford Coppolas mästerverk Apocalypse Now med Martin Sheen i huvudrollen. Underbar rulle som vi känner igen oss mycket väl i. Vår egen Colonel Kurtz är den ökände och mystiske Broder Johannes som vi skall söka reda på imorgon.
Väl framme på torget blir det kontakt med media och kanske en aning skumpasprutande.
Sen samlar vi oss i ett par timmar och har ett släp bokat från klockan 1800. Då blir det raka vägen ner söderut med mopparna där bak.
Vi är inne på upploppet, följ oss i mål! Vi kommer med en sista uppdatering imorgon!
Tack till dig som har donerat, du vet vem du är! We <3 (inget sexuellt)
Marcus har vi lämnat att förlusta sig med sin mekanikerkamrat Wennström som bor i Gällivare.
Dagen har gått väldigt fort och ganska enahanda. Lite incidenter har vi dock haft, t.ex. när Björn tyckte att det var lika bra att köra rätt ner i diket med sin stackars Dolores eller när samma glada amatör lyckades komma ca en och en halv meter från att köra på en stor rentjur.
Vi har även pratat med NSD, som kom ut från Gällivare och mötte oss för en snabb intervju.
------------------------------------------------
Väl i Gällivare träffade vi på lumparpolaren Wennström som bjöd på middag! och en liten tur upp på Dundret att beskåda utsikten. Maten var exceptionellt bra!
Vi träffade även en lokal moppefantast som kom rullande på en cykel med en liten påhängsmotor från Nürnberg och förklarade att han hade ett 40-tal mopeder hemma. Vi diskuterade Dolores morgontrötthet och han gissade på att det var brytarna som spökade. Det gissade vår Guru i Kyrkhult också och vi tror dem båda två, men hoppas på att hon ska hålla hela vägen fram.
bagheeeera!!!
Det kommer att bli två sargade mopeder som rullar in i Kiruna imorgon; Johannes' som nu saknar fot- hand- och parkeringsbroms, stänkskärm och kicker samt har lösa fotpinnar, en fasttejpad bensintank och vars framhjul fladdrar som en svärm vilsna nattfjärilar. Dessutom är hans sadel tillverkad av en fakir hög på morfin. Han har kört de senaste femtio milen endast på tvåans växel pga en kass växelförare eller något sådant.
Björns älskling Dolores har det lite bättre ställt, hon saknar bara bakljus, hand- och parkeringsbroms samt fotbroms på ena framhjulet. Sen måste hon vara igång i en halvtimme för att bli varm innan det går att köra någonstans, men det är en annan historia. Plus att hon har utvecklat ett katapultsäte som hotar att kasta av den oförberedde.
Det ska nog gå bra ändå.
Planen är att rulla in med följebilen i täten och Wagners Ride of the Valkyries dånande ur lämpliga ljudanordningar. Vet ni inte vad det är för låt så råder vi er att gå och se Francis Ford Coppolas mästerverk Apocalypse Now med Martin Sheen i huvudrollen. Underbar rulle som vi känner igen oss mycket väl i. Vår egen Colonel Kurtz är den ökände och mystiske Broder Johannes som vi skall söka reda på imorgon.
Väl framme på torget blir det kontakt med media och kanske en aning skumpasprutande.
Sen samlar vi oss i ett par timmar och har ett släp bokat från klockan 1800. Då blir det raka vägen ner söderut med mopparna där bak.
Vi är inne på upploppet, följ oss i mål! Vi kommer med en sista uppdatering imorgon!
Tack till dig som har donerat, du vet vem du är! We <3 (inget sexuellt)
tisdag 30 juni 2009
Lungnet efter stormen!
I Arvidsjaur vaknar vi upp till sorlet av tusentals mygg utanför tältet.
Vi gör det vi måste för att komma iväg så fort som möjligt, dvs. att M&J tar en titt på det närliggande Hembygdsmuseet medan Marcus och Björn åker till statoil för att koppla upp datorn.
På Hembygdsmuseet finns det mycket intressanta föremål och reliker från en svunnen tid. Däribland en potatissättningsmaskin från 1919 och avdelning med hästsaker (things for horses). Dom köpte även varsin kanelbulle med kaffe och saft, sen skrev dom i gästboken och gick tillbaka för att åka vidare.
Nästa anhalt: Jokkmokk
Sträckan mellan AJ och Jokkmokk består av att köra samma väg i 153 km och det kan ju inte vara så svårt?
Vi ger oss av och det blir en relativt odramatisk färd och vi stannar efter ca en tredjedel av vägen i Mososkel där vi äter lunch vid en lekplats, även här blir vi omringade av en härrans massa mygg! En liten kille i 12års åldern kommer fram till oss och uttrycker "Vilka coola moppar ni har" sedan går han sin väg igen.
Efter en fin sallad med Ananas, tomater, gurka, isberg o rhode island så rullar alla fyra grabbarna iväg igen.
Marcus och Mattias åker i förväg med bilen, de beslutar sig för att rulla in på en parkeringsplats och vänta in J&B för att filma dem medans de susar förbi.
Efter en kvarts väntan så får M&M se ett stort gäng motorcyklar och precis efter dem så kommer flakmopederna!
Vilken film! Tänker både M&M och börjar filma.
Mattias går fram emot Johannes och ska precis gratulera till en bra film då Johannes grimaserar och vrålar "Vi har ett helt släp getingar efter oss! KÖR! KÖR!"
(J&B försvann bakom en kurva)
Mattias och Marcus skrattade till åt skämtet, sedan började de springa, fäktas och hoppa omkring. Det var inget skämt!
Ur ingenstans hade 40-talet aggressiva getingar dykt upp runt följebilen, Marcus sprang runt som en tok och skrek åt Mattias att hoppa in i bilen och köra fram till honom.
Mattias satsade, och tog ett språng likt Carolina Klüft. Han var inne i säkerhet!
Man såg en lättnad i följebilpojkarnas ansikte, tills dess att Mattias frustrerat konstaterade "FAN! Nycklarna ligger i bakluckan!"
Nu var det helt fullt med getingar utanför bilen, och Mattias kunde inte göra annat än att genom vindrutan begrunda Marcus akrobatiska övningar.
Marcus sprang förtvivlat hit o dit, innan han slutligen kastade sig in på passagerarsidan.
"Vad är det frågan om?" Sa de i munnen på varandra.
De satt i bilen o glodde ut på getingarna i tio minuter, innan Mattias sa "man kanske kan komma åt bakluckan här innifrån bilen."
Varpå han drog av sig tröjan. (Omänskligt varmt inuti bilen)
Och klättrade bak över all packning. Efter en halvtimmas kämpande så dimper en dyblöt av svett, dock triumferande moppepojke ner på förarsätet igen, vrider om nyckeln o kör iväg.
Efter några mil passerar gänget polcirkeln och kör sedan vidare mot Jokkmokk, Kiruna har aldrig känts närmare!
Då vi hade passerat Jokkmokk i jakt på lägerplats så såg vi en skylt som sade "Mat, Vin, Öl 4Km!"
Det fanns nu inga tvivel på vart vi skulle bosätta oss för natten!
Vi slår upp läger i närheten av puben och efter lite flörtande med damerna i kassan så håller de öppet i femton minuter extra för vår skull.
Efter detta drog vi till lägerplatsen och grillade nötrullader över en öppen eld. Midnattssolen stod röd över vattnet, det var vackert!
(De enda molnen som fanns bestod av mygg)
JUST NU
Marcus och Mattias sitter här på ett internetcafé i Jokkmokk och skriver.
Grabbarna J&B befinner sig ute på den hårda, asfalterade vägen.
Medans vi smuttar på vår kaffe. Ikväll planerar vi att stanna Norr om Gällivare.
Pöss å hej/ Moppepojkarna
Vi gör det vi måste för att komma iväg så fort som möjligt, dvs. att M&J tar en titt på det närliggande Hembygdsmuseet medan Marcus och Björn åker till statoil för att koppla upp datorn.
På Hembygdsmuseet finns det mycket intressanta föremål och reliker från en svunnen tid. Däribland en potatissättningsmaskin från 1919 och avdelning med hästsaker (things for horses). Dom köpte även varsin kanelbulle med kaffe och saft, sen skrev dom i gästboken och gick tillbaka för att åka vidare.
Nästa anhalt: Jokkmokk
Sträckan mellan AJ och Jokkmokk består av att köra samma väg i 153 km och det kan ju inte vara så svårt?
Vi ger oss av och det blir en relativt odramatisk färd och vi stannar efter ca en tredjedel av vägen i Mososkel där vi äter lunch vid en lekplats, även här blir vi omringade av en härrans massa mygg! En liten kille i 12års åldern kommer fram till oss och uttrycker "Vilka coola moppar ni har" sedan går han sin väg igen.
Efter en fin sallad med Ananas, tomater, gurka, isberg o rhode island så rullar alla fyra grabbarna iväg igen.
Marcus och Mattias åker i förväg med bilen, de beslutar sig för att rulla in på en parkeringsplats och vänta in J&B för att filma dem medans de susar förbi.
Efter en kvarts väntan så får M&M se ett stort gäng motorcyklar och precis efter dem så kommer flakmopederna!
Vilken film! Tänker både M&M och börjar filma.
Mattias går fram emot Johannes och ska precis gratulera till en bra film då Johannes grimaserar och vrålar "Vi har ett helt släp getingar efter oss! KÖR! KÖR!"
(J&B försvann bakom en kurva)
Mattias och Marcus skrattade till åt skämtet, sedan började de springa, fäktas och hoppa omkring. Det var inget skämt!
Ur ingenstans hade 40-talet aggressiva getingar dykt upp runt följebilen, Marcus sprang runt som en tok och skrek åt Mattias att hoppa in i bilen och köra fram till honom.
Mattias satsade, och tog ett språng likt Carolina Klüft. Han var inne i säkerhet!
Man såg en lättnad i följebilpojkarnas ansikte, tills dess att Mattias frustrerat konstaterade "FAN! Nycklarna ligger i bakluckan!"
Nu var det helt fullt med getingar utanför bilen, och Mattias kunde inte göra annat än att genom vindrutan begrunda Marcus akrobatiska övningar.
Marcus sprang förtvivlat hit o dit, innan han slutligen kastade sig in på passagerarsidan.
"Vad är det frågan om?" Sa de i munnen på varandra.
De satt i bilen o glodde ut på getingarna i tio minuter, innan Mattias sa "man kanske kan komma åt bakluckan här innifrån bilen."
Varpå han drog av sig tröjan. (Omänskligt varmt inuti bilen)
Och klättrade bak över all packning. Efter en halvtimmas kämpande så dimper en dyblöt av svett, dock triumferande moppepojke ner på förarsätet igen, vrider om nyckeln o kör iväg.
Efter några mil passerar gänget polcirkeln och kör sedan vidare mot Jokkmokk, Kiruna har aldrig känts närmare!
Då vi hade passerat Jokkmokk i jakt på lägerplats så såg vi en skylt som sade "Mat, Vin, Öl 4Km!"
Det fanns nu inga tvivel på vart vi skulle bosätta oss för natten!
Vi slår upp läger i närheten av puben och efter lite flörtande med damerna i kassan så håller de öppet i femton minuter extra för vår skull.
Efter detta drog vi till lägerplatsen och grillade nötrullader över en öppen eld. Midnattssolen stod röd över vattnet, det var vackert!
(De enda molnen som fanns bestod av mygg)
JUST NU
Marcus och Mattias sitter här på ett internetcafé i Jokkmokk och skriver.
Grabbarna J&B befinner sig ute på den hårda, asfalterade vägen.
Medans vi smuttar på vår kaffe. Ikväll planerar vi att stanna Norr om Gällivare.
Pöss å hej/ Moppepojkarna
måndag 29 juni 2009
Another one bites the dust!
Efter en desperat nödlösning med hjulupphängningen försökte vi börja på dagens resa vi fyratiden på eftermiddagen. Det höll i 200 m, sen hoppade Marcus kedja av igen.
Johannes och Björn fick lämna M&M att lösa problemet o fortsatte mot Arvidsjaur.
Snart efter att de Två passerat Skellefteå var de tvungna att stanna för att fylla på J:s tank som fortfarande läcker.
På avstånd hör de ett mekaniskt vrål och hoppfullt stannar de kvar vid vägkanten och blickar tillbaka. Och visst är det Marcus moppe som de hör, omreparerad och lika snabb som vanligt. Glädjen är stor och det dansas och skålas i renost.
Glädjen blir kortvarig. Efter bara några kilometer ger sig lagningen igen. Björn och Johannes får återigen åka vidare på egen hand.
Matte och Mackan löser moppeproblemet genom att skruva loss Marcus tank för att ha till Johannes moppe och sedan ställa av även denna trötta flakis.
En tyst minut ägnas åt den döda moppen och sedan åker de vidare lika glada som vanligt.
Resan genom det allt mer fjällika landskapet känns allt mer surrealistisk för de två ensamma mopedisterna.
Björn börjar känna sig som om han var med i en egen version av Apocalypse Now, färden blir allt galnare ju längre norrut de kommer. Den fridfulla fllodfärden i hans fantasi slås sönder av ett brak och en fontän av gnistor. Vietcong? undrar han i ett ögonblick innan han nästan dråsar in i Johannes som stannat framför honom.
Stänkskärmen på bakhjulet hade givit upp och slitits med runt hjulet och ner i gatan. Med bävan tar de loss skärmen för att inspetera skadorna. De blir positivt överraskade. Skärmen är paj men inget annat har skadats.
De passerar gränsen i Lappland utan vidare tillbud. Hoppfullt åker de igenom Glommersträsk i jakt på mat. Men icke.
Följebilen får åka till Arvidsjaur för att hitta något. Statoil verkar vara det enda stället som är öppet och M&M skapar kaos genom att beställa fyra dubbla cheeseburgare med komiskt mycket rostad lök.
Klockan närmar sig midnatt och de Två återstående moppepojkarna börjar bli trötta. De stöter på resans första renar och följer tjoande efter dem en bit.
Inom kort möter de bilen med dess ljuvligt goda innehåll... Och hamburgarna så klart.
Med nytt mod fortsätter de in i Arvidsjaur. Tältet står i skogen nära Hembygdsmuseet.
NU
Har vi bytt tank på Johannes moped och sitter vid OKQ8 med datorn.
Jag(Björn så klart) och Marcus har precis fått reda på att vi kommit in på officersprogrammet vid Karlberg i höst. Grattis till oss! Hurra!
Bara tre dagar kvar!!!
37 mil!
Bilder kommer nog ikväll
söndag 28 juni 2009
God morgon Västerbotten!
Vi lämnade Lina vid tolvtiden igår och mötte upp Matti med följebil vid Salustrand för tvagning och lunch. För första gången var det tillräckligt varmt för att åka utan tröja.
När vi skulle lämna badstranden kommer det fram en kille med Ångermanlandstidningen i högsta hugg och undrar om det är vi som pryder förstasidan.
Visst är det vi som på en kollossal färgbild dånar över Höga Kustenbron. Inne i tidningen har vi en helsida. Inte undra på att ovanligt många har tutat och vinkat denna morgon!
Vi lämnar Ångermanland och lokalkändisskapet bakom oss och kommer in i Västerbotten. Om Möjligt blir det varmare ju längre norrut man kommer!
I Umeå pågår en gigantisk bilträff och den ena uppseendeväckande bilen efter den andra mullrar ner för stadens gator i en parad som aldrig tar slut.
Vi stjäl showen totalt. Folket står packat på trottoarerna och skrattar, jublar och tar kort på de glada moppepojkarna när de rullar förbi i triumf.
Av alla mer eller mindre trimmade, hembygda eller farliga fordon i paraden, många fullpackade till bristningsgränsen med packade människor, får de tre flakmopederna odelat mest uppmärksamhet från alla de poliser som cirkulerar området. Tydligen är det okej att ha tre berusade ungdomar i bakluckan men inte att ha en nykter Mattias (med hjälm på skallen om jag får be) på flaket. Tji fick vi...
Vi kan inte stanna kvar längre då vi måste vidare norrut redan ikväll. På vägen ut ur staden stannar vi bredvid en gammal pansarvagn och förstärker klädseln. Sen ger vi oss ut på vägarna i syfte att nå Skellefteå.
Det är en resa på ytterligare 15 mil och det har börjat skymma.
Följebilen har åkt i förväg och efter bara en timme inser vi att vi inte har tillräckligt med soppa kvar. Dunken töms. Johannes tank läcker dessutom lite lätt. Ute i ingenmansland finns det ingen mobiltäckning och vårt enda val är att ammunitionsutjäma den soppa vi har och försöka hitta en mack. GPS:en säger oss att det finns en i en by med det ondskefulla namnet Bygdsiljum! Mohahaha. Vi har 25 km dit.
Vi rullar in på världens minsta Okq8 med bara ångor kvar. Klockan har för länge sedan passerat midnatt och vi känner oss ganska slitna. Men lite chorizo och en energidryck gör susen.
Med bara två mil kvar hoppar Marcus kedja av och i det irriterade zombieskick vi befinner oss i blir det komplikationer.
Följebilen tillkallas och vi reser vårt tält på en skogsväg. Tröttheten är så överväldigande att vi bara reser innertältet och bara slänger på yttertältet som en filt och kryper in. Klockan är 05 på morgonen och vi skjuter upp allt mekande tills senare. Under dygnet har vi kört ungefär 25 mil!!!
MORGON
Kl 12.00 går vi upp och börjar titta på Marcus moppe. Det vi ser ger oss stora skälvan. Ena sidan av ramen där bakhjulet hänger har börjat brista och det gör det svårt att fästa hjulet ordentligt.
Två timmar senare har vi inte löst problemet och vi får se hur det blir. I absolut värsta fall blir det två man i följebilen hädanefter.
52 mil kvar. Det ser ut att gå vägen.
Bilder kommer upp om en liten stund, batteriet håller på att dö...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
