torsdag 2 juli 2009

Lite psykadelisk renjakt så här på morgonkvisten



Ett avslutat Kapitel!

Vårt projekt har lyckats!
14.15 den 1/7 2009 rullade jag (Björn) och Johannes in i Kiruna stad. Vi möttes av M&M som med skumpan i högsta hugg hoppade upp på flaket och skjutsades in på torget.



Det sista fyra och en halv milen gick långsammare än vanligt. Inte bara för att vi endast hade skog till höger, vänster, framför och bakom oss vart vi än såg. Utan för att våra stackars mopeder verkligen sjöng på sista versen. Johannes moppe hade inte hållit många kilometer förbi Kiruna. Ibland gick den bra, men för det mesta hostade den sig fram genom den nordsvenska tajgan.


Johannes skriker på sin moppe och uppmanar henne att hålla ut, ty det är bara några mil kvar tills hon kan pusta ut.

Johannes gråter några tårar för sin älskling och för alla minnen han fått på färden... eller är det regn? Jo det är det visst, det första regnet på mer än en vecka. Men det spelar ingen roll hur mycket det regnar, vi struntar högaktningsfullt i det, för vi rullar ju snart in i Kiruna!

De flesta kirunabor undrade väl vad vi skrek och tjoade om, men ärligt talat så märkte vi inte av deras undrande blickar särskilt mycket. En journalist från Norrbottenskuriren var där och tog kort på oss i vår glädjeyra.





Så fort vi fick chanse frågade vi en man som intresserat närmat sig om han möjligtvis kände till en munk vid namn Broder Johannes. Till vår förvåning fick vi ett jakande svar, ett fullständigt namn och tipset att kolla 118118 efter nr.
Marcus och Johannes undersökte saken vidare medans jag och Mattias stack iväg för att fixa lite vykort.
När vi kom tillbaka så stod myten, mannen, legenden Broder Johannes där och småpratade med resten av grabbarna. Precis där sjönk det in: vi hade lyckats!!


Vi tog ett snabbt gruppfoto och gav oss sedan iväg för att hitta lite kinamat.

Efter maten o lite samtal med radio samlade vi ihop våra saker och gjorde oss redo för att åka. Vi tog farväl av Mattias och hans Pappa!, som skulle till Norge o fiska, och började packa in mopparna i hyrsläpet.

Nu sitter vi i bilen som med en avskyvärd hastighet (känns det som) åker söderut.
Vi åker på en såkallad europaväg som verkar vara till hälften grusgrop och till hälften tråkig asfaltsväg mellan Kiruna och Luelå i jakt på bättre vägar. Samtidigt som vi jagar och skriker på korkade renar som lunkar fram på vägen. Under tiden lyssnar vi på tokpsykadelisk rymdplingplong "musik" och dricker red bull.
Vi har släpet i 22 timmar till och ska stanna i Skellefteå för att bärga Marcus moppe, i Nyköping, Kalmar och Karlshamn. Rock 'n' Roll!

EPILOG
Det har varit en underbar resa för oss och vi vill tacka alla ni som har hjälpt oss att komma hela vägen fram:

Våra familjer så klart
, utan er hade vi inte varit födda
Wickells i Kyrkhult
Erik Magnusson
Nylund!
Lina i Ö-vik
Främling som lånade ut din bil till oss i Värnamo
Tomas i Sösdala
Fottas MC
Fors Gummiverkstad
Säter Cykel o Motor
Mats i den gröna folkabussen
Bongbro Elvis
Tomas "The King" i Bollnäs
FotografJennie för att du fixade dusch i Härnösand o tog grymma bilder
Polisen som INTE gav oss böter i Umeå
Snäll kvinna som hade öppet i femton minuter till för vår skull i Jokkmokk
Wennström med familj, maten var utsökt!
Montelius!
Larsson!
Kosken!
Alls som har stannat o pratat med oss
Alla ni flickor som flörtat med oss
Alla bilister och motorcyklister som tutat och vinkat glatt
Rolluppkungen för soppa o dekaler!
Grotescogänget
Monty Python
Galenskaparna
Mix Megapol Malmö
Bagheera!
Dig som försökte pricka Johannes med öl... och missade
Taxikillen i Ö-vik, lycka till med jobbet
Alla ni som läser och kommenterar bloggen o skickar glada sms
Jan-Erik i Ö-vik för djupa samtal

Sist men absolut inte minst (antagligen störst av alla): Johannes Namnlösa moppe och Björns Dolores, för att ni aldrig gav upp, vi älskar er mer för var dag som går

Har vi glömt någon så tackar vi dig ändå, tack...


VAD HÄNDER NU?
Vi sticker hem och vilar upp oss innan Hultsfredsfestivalen, som jag, Johannes o Marcus ska på. Hälsa på oss om ni råkar vara i krokarna: Camp Navy.
Lite mera långsiktigt ska vi rusta upp mopparna och har redan börjat fundera på nästa resa. Just nu lutar det åt en tur söderut genom Europa under en månad eller två nästa sommar.
Vi ser gärna att fler följer med, ta kontakt med oss om du är sugen.
Maila oss på bjorn.gunnvall@hotmail.com eller johanneshjelm@gmail.com



Då var det slut från oss för den här gången, puss o hej på er allihopa.

Visste du förresten att vi under resans gång har tryckt i oss över tio st tuber renost.

onsdag 1 juli 2009

Sista natten med gänget!

Nu sitter vi i Mattias Pappas! lägenhet i Svappavaara, endast 46 km från vårt mål i Kiruna!
Marcus har vi lämnat att förlusta sig med sin mekanikerkamrat Wennström som bor i Gällivare.

Dagen har gått väldigt fort och ganska enahanda. Lite incidenter har vi dock haft, t.ex. när Björn tyckte att det var lika bra att köra rätt ner i diket med sin stackars Dolores eller när samma glada amatör lyckades komma ca en och en halv meter från att köra på en stor rentjur.
Vi har även pratat med NSD, som kom ut från Gällivare och mötte oss för en snabb intervju.


------------------------------------------------


Väl i Gällivare träffade vi på lumparpolaren Wennström som bjöd på middag! och en liten tur upp på Dundret att beskåda utsikten. Maten var exceptionellt bra!



Vi träffade även en lokal moppefantast som kom rullande på en cykel med en liten påhängsmotor från Nürnberg och förklarade att han hade ett 40-tal mopeder hemma. Vi diskuterade Dolores morgontrötthet och han gissade på att det var brytarna som spökade. Det gissade vår Guru i Kyrkhult också och vi tror dem båda två, men hoppas på att hon ska hålla hela vägen fram.

bagheeeera
!!!

Det kommer att bli två sargade mopeder som rullar in i Kiruna imorgon; Johannes' som nu saknar fot- hand- och parkeringsbroms, stänkskärm och kicker samt har lösa fotpinnar, en fasttejpad bensintank och vars framhjul fladdrar som en svärm vilsna nattfjärilar. Dessutom är hans sadel tillverkad av en fakir hög på morfin. Han har kört de senaste femtio milen endast på tvåans växel pga en kass växelförare eller något sådant.
Björns älskling Dolores har det lite bättre ställt, hon saknar bara bakljus, hand- och parkeringsbroms samt fotbroms på ena framhjulet. Sen måste hon vara igång i en halvtimme för att bli varm innan det går att köra någonstans, men det är en annan historia. Plus att hon har utvecklat ett katapultsäte som hotar att kasta av den oförberedde.
Det ska nog gå bra ändå.

Planen är att rulla in med följebilen i täten och Wagners Ride of the Valkyries dånande ur lämpliga ljudanordningar. Vet ni inte vad det är för låt så råder vi er att gå och se Francis Ford Coppolas mästerverk Apocalypse Now med Martin Sheen i huvudrollen. Underbar rulle som vi känner igen oss mycket väl i. Vår egen Colonel Kurtz är den ökände och mystiske Broder Johannes som vi skall söka reda på imorgon.
Väl framme på torget blir det kontakt med media och kanske en aning skumpasprutande.
Sen samlar vi oss i ett par timmar och har ett släp bokat från klockan 1800. Då blir det raka vägen ner söderut med mopparna där bak.

Vi är inne på upploppet, följ oss i mål! Vi kommer med en sista uppdatering imorgon!



Tack till dig som har donerat, du vet vem du är! We <3 (inget sexuellt)